Onsdagsöl

Jag har efter noga övervägande kommit fram till att jag inte ska tänka. Det kan ju i vanliga fall vara att föredra. För mig funkar det helt enkelt inte nu. Det blir bara fel. Självklart tänker jag fortfarande mycket, men jag exkluderar vissa saker. EM-truppen tänker jag mycket på. Henke är väl knappast med för att bära vatten. Petas Elmander? Håller Zlatan? Ska Lagerbäck gå i från sin i femtio(?) år inarbetade tråkfotboll och spela med tre anfallare? Tre anfallare är osannolikt, även om Zlatan, Henke och Johan från start mot Grekland är en kittlande tanke. Den som överlever 21 maj får se. Väl mött på Ettan för onsdagsöl.

Richard?

Oh where oh where can my baby be?
Now she's gone even though I hold her tight.
Hold me darlin' just a little while.

Richard

"Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig".
Så bra är den där jävla karl´n.

The eagle returns

Detta är, tyvärr, ingen fortsättning på den utmärkta filmen "The eagle has landed". Nej, ropen efter uppdatering hörs allt tätare och jag förstår det, ty jag är en mycket intressant person. Örnen är tillbaka. Jag skulle kunna skriva om alla känslor jag känt sedan mitt senaste inlägg, men det skulle bli mycket att läsa och antagligen lite tråkigt. Enkelt sagt så har jag känt en hel del, jag känner en hel del. Vissa jobbiga känslor, andra mycket bättre. Jag inser nu att det är bra att känna. Är det jobbigt så lär jag mig. Är det bättre känslor så är det bättre känslor. No further questions. Så, vad känner jag nu? Jag har hittat en väg, en serpentinväg. Den är hemskt krokig, men också enastående vacker. No further questions.

Highwayman

Jag lyssnar på The Highwaymen och kan inte bestämma om jag ska sova. Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs. Tidigt på dygnet that is. Eftersom jag nu jobbar och gör rätt för mig blir det sällan långa ensamma nätter som så mången gång förut. Ibland kan jag sakna nätterna. Tystnaden höll mig sällskap. Det gjorde också Al Pacino, Christopher Walken, Marlon Brando samt många fler fina skådespelare. På den tiden var vi verkliga vänner, jag och natten.

They said that I got killed but I'm livin' still.

Midsommar

Jag såg en intervju med Tobias Linderoth förut. Jag insåg att han antagligen är en av de sista som jag vill fira midsommar med. Jag tycker han är en bra fotbollsspelare, men någon festprisse är han garanterat inte. Per Morberg skulle nog vara roligt att fira med. Då står han för maten. Självskriven allsångsledare är Tommy Körberg. Sen ska nog Carl XVI Gustaf med, främst för hans kärlek till spriten som han helt säkert delar med de andra två. Jo, det skulle bli en lyckad skiva. Väl mött.

Idrottsgalan

Zlatan fick Jerringpriset. Det trodde jag aldrig. En kille från Balkan fick det svenskaste av priser. Jag undrar vad Sven Svensson i Skara tycker om det. "Jävla diva". Att Nicklas Lidström inte tar sig in på topp fem framstår som lite konstigt. Han är NHL:s bästa back samt framröstad till samma ligas bäste europé någonsin. Jag ifrågasätter ingen av de högre placerade, jag undrar bara om folk glömt bort hur bra "Nick" är. Det klart roligaste på en annars trevlig gala var naturligtvis när priset till bäste idrottare med funktionshinder skulle delas ut. Då har någon smart jävel bestämt att Shout out louds "Tonight I have to leave it" ska spelas. Bra låt, men textraden:"So I heard it's no good to run but it feels so much better now that it's done" måste ifrågasättas i sammanhanget.